Drömmar ur boken 7 sorters kakor reviderad

Vad folk int begrip är att när man bakar konditorivaror måste man ha våg, här duger inga skopor.

Det står 300 gram vetemjöl, det är 5 deciliter, då skopar de i 5 deciliter (de skoporna väger oftast mellan 65 och 75 gram)
Det gör att det blir för mycket vetemjöl, då måste degen mjukas upp å då blir det extra olja eller smör. Facit: Hårda drömmar som inte smälter i mun ospröda ospruckna något packade.

En dröm skall rullas till en boll sedan smältas i ugnen och luckras upp, det är bikarbonaten som gör det.
En regel till finns när det gäller kakor: Gör ALDRIG dubbel sats, gör 2 satser
En regel till fanns det visst: När du rört klart, rör lika länge till - med gaffel
I mina negerbollar finns inga havreflingor hela.

Tipset med mina drömmar är att man har exakta mått som står i boken sju sorters kakor som du säkert kan köpa billigt på internet.

Bikarbonaten höftar en del med, det är det korkaste medlet att höfta med, det skall vara mått: 1 tsk - struken exakt på linjen
då känner du smaken men inte för svag och inte för stark samt att de vackert spricker upp i ugnen, jag tror att antalet minuter i ugnen var för mycket också 20 minuter, jag tog ut dem efter 17 minuter och nu mina damer och herrar - specialaren

DET SKALL vara exakt 276 gram vetemjöl, det kan gå med lite mindre också, men då blir
konsumenterna mer feta om händerna, allså MAX 276 gram
det är hemligheten. EN sak till - använd SMÖR

Regel 1 vid bakning: Använd våg, gärna digitalvåg.
Regel 2 vid bakning: Rör kaksmet med matgaffel minst 15 minuter
Regel 3 vid bakning: Gör aldrig dubbel sats, gör 2 satser.
Råd 1 vid bakning: Höfta inte för att verka kunnig, du är lika kunnig
om du läser en bok, använd givna mått och temperaturer. Vill du
sedan ha dem på annat sätt, pröva att minska eller lägg till. Alla har
vi olika förhållningssätt. En del älskar vaniljbullar. Jag vill ha kanel-
bullar med överdrivet mycket kanel och extra smör.
Råd 2 du har inte misslyckats förrän du givit upp. Nya försök, ju fler
försök, desto duktigare blir du, till sist har du uppnått berömmelse.
Vägen kan vara lång, men få misslyckas med att nå fram
Råd 3 När du bor i hyreshus, tänk då på att du har en långpanna
och 2 plåtar och ett galler som inte är dina. Tipset jag kan ge dig
är att när du flyttar in lägger aluminium i botten, den ligger där
så länge du själv vill om du inte sliter upp ugnsluckan. Gör du
sådant som kan svälla över och skall grillas i mitten av ugnen
kan du även här lägga aluminium under och böja till en list runt.

Plåtarna är inte bekymmersfria stålull fixar det mesta, men
rengör aldrig dessa i badkaret, det kan vara lockande att
spola varmt vatten över dem och låta dem bada ett dygn
men badkaret kan få och troligen får bestående skador.

När du backar bullar med papper, ha även heltäckande
papper över plåten. Eljest får du fettfläckar, å då måste
du diska dem, en bra hembagare diskar sällan plåtar.

Ogillar du att ha papper runt bullarna, se då till att du
oljar in plåtarna ordentligt, Innan du lägger på bullarna
se efter att det fortfarande finns gott om olja kvar på
plåtarna, när du tar ur dem ur ugnen, låt oljan sugas upp
i hushållspapper så bullen får smak av olja istället för
smör. Dessa plåtar måste du diska efter, det räcker inte
med att torka bort oljan, diska dem, torka dem, olja in
dem lite svagt (om du använder plåtar utan papper)
Så blir det lättare att lägga på mer olja vid nästa bak.

Till sist vill jag framföra:-Du kan frysa in jäst om
du råkar närma dig bäst-före-datum och inte
kommer ha tid innan det blivit passerat. Jag har
själv aldrig prövat det, men erhållit upplyssningen
av en tyskfödd proffskonditor som gör smörkräm
underbart god och som ser ut som grädde.

Däremot om du är och handlar och känner för
att baka, då är det en fördel om du köper jäst
som på datumet närmar sig slutet, ty dessa
är mycket mycket lättare att smula ned i
bunken, de formligen rasar ihop, har de fått
en liten brunare kant på ett par ställen är
den så och bör också användas inom 2 dagar.

De äldre vet detta, men du som aldrig bakat
kan det kanske vara till hjälp att veta ovan-
stående.

En annan sak som inte är speciellt vanlig.
Det är att ni skall efter smulat jästen, hälla
på sirapen på jästen, den assimileras med
resterande ingredienser på klockrent sätt.
Observera också när ni värmer vatten el.
mjölk, att 37 grader är lite varmare än läget
då man varken känner kyla eller värme
så kallat ljummet, låt det värmas till
ljummet och 10 sekunder till så brukar
det bli bra. Har ni övervärmt, får ni
doppa kastrullen i diskho med kallvatten.

Min älskade katt Ophelia

Detta inlägg är inte så långt, det är ursprungligen ett mail till min kattoppdretter som beordras att ta fram en likvärdig katt som Ophelia om hon går bort före mig. Bilder kommer. Svarsmail från kattuppfödaren klistras in längst ned, enbart för att det är det vänligaste och hjärtligaste och mest glädjande mailet jag fått under seklet.Jag vill tacka dig och Gud för denna underbara katt. Man kan inte hålla henne länge, men man kan lägga sig bredvid henne, då stannar hon kvar, om hon ligger under överkastet som hon gillar att göra, sen ligger vi och myser, en gång somnade jag och när jag vaknade sysslade hon med annat råkar jag väcka henne smaskar hon så ljudljuvligt på munnen, låter så mänskligt, även andra ljud, som suckar och sovgnyende. Hon är en fena på att hitta på saker själv, men kommer och jamar när jag suttit framför datorn för länge, men hon brukar nöja sig med lite smek, ibland lyfter jag upp henne så hon får lite omtänksamhet - spinner ljuvligt.Jag får lite dåligt samvete att jag inte riktigt har ork att tillräckligt ofta leka med henne, hade hoppats på att grannbarnen skulle komma ned och leka med henne, men han är väl farlig den där stora konstiga farbrorn, han har ju så många konstiga lappar på dörren. Det är väl tryggare att ringa på en deklarerad dörr än en okänd, men folk tänker lite olika. Hon brukar plocka råttor från den lilla öppna kartongen som jag har många av hennes leksaker i, fullproppad, där brukar hon ta råttor och tassar den mellan tassarna till den faller ned till golvet. Sedan hoppar hon efter, hon är lite tung, så jag blir lite orolig. I synnerhet när hon hoppar upp på dekalbyrån och jamar, för då vill hon använda min axel för att nå ännu högre höjd, överskåpet, och när hon hoppar ned därifrån, då blir jag orolig, men nu ställer jag dit en stol, men det dög inte sist, så jag fick gå dit och böja ned huvudet så hon kunde hoppa på mig för vidare transport. Otrolig kontakt och förståelse vi har fått.Hon är inte lika dorchensugen som tidigare, dorch är tyska för torsk, och alla enportionspåsar kallar jag dorchen så hon skall veta när hon får det serverat i glasskål. Bollnäs mest bortskämda katt, alla kategorier.Igår fick jag plocka upp 15 råttor nedanför chiffonjén. Utspridda lika många i resten av de 29 kvadratmetrarna, hon är otroligt snabb och lever enormt tredimensionellt. Jag älskar den katten av hela mitt hjärta, skämmer bort henne som man gör med det enda barnet, men jag håller inte på med fjantigheter och kallar henne min bebis eller något sånt som många kattägande kvinnor gör, i synnerhet perserägare, de är ju fullkomligt otroliga. Hon får allt hon pekar på, om hon nu kunde det. Det mesta i nyhetsväg köper jag till henne. Går in på leksaksaffärer och ser om jag kan hitta nåt, men i den vägen är det bara Tarantellan hon gillat, så fort jag lägger den ovanpå hennes lilla miniklätterställning smaskar hon med munnen och hoppar upp och drar ned den, alltid. Den får aldrig ligga kvar där länge.Sedan köpte jag en Surikatimjukisdjur på Eskilstuna Zoo åt henne, det var många år sedan nu, jag tror hon bara var ett år då, men den var inte speciellt märkvärdig tyckte hon - till jag köpte kattmyntespray, tar jag surikatin och öppnar städskåpet vet hon vad som vankas, jag pumpar två gånger på surikatin, slänger den på mattan och säger:- Jaah, ta surikatin då, hon dyker formligen på den, slickar och gnessar, sen när myntan minskat börjar hon bråka med den och ger den bensparkar. Sedan dess har jag i alla fall fått färre sådana.De är ju lite konstiga ibland våra kära katter, de vill bli smekta, men råkar man överskrida en tidsgräns så bits de istället och i värsta fall, om man inte har en surikati, som hon kan avreagera sig på, får man bensparkar ibland också, signalerna när hon är nogsmekt visas ju aldrig heller, så man vet ju aldrig när det sker, men det är bäst att sluta smeka, eljest åker örona bakåt och så klappar hon till med tassen.Jag hörde av en kompis att det är likaledes hos honom. De är lustiga de små kräken. En gång råkade jag ha den översta lådan i en gammal byrå öppen, däri låg en kasse med 150 råttor, den upptäckte hon och huvaligen vad hon levde i sjunde himlen, hon länsade halva påsen medan jag var på lunch, typ. Små bollar gillar hon också, då kan man framkalla skatläte som farsan kallar ljudet, det där när de ser något de vill jaga ifatt.Gud, vad jag älskar den katten och att smeka från buken bakåt till bakbenen är helt ljuvligt ty pälsen är len och vågig, mycket stimulerande för oss båda. När jag exempelvis lägger mig för att vila kan hon hoppa upp och jama, det betyder att jag skall hylla på mig ullfällen så hon kan krypa under, sedan ligger hon där mysande och spinnandes. Om jag lever när hon går bort, gäller det för kattoppdrittern att snabbt plocka fram en likvärdig, mailade jag henne. Vi börjar kunna varandra nu, katta å jag. Vilket faktiskt genererar mer närhet.Det är för skön katt det här. Idag när jag låg och vilade efter all skrift jag verkställt idag, låg hon och sov i en kartong högst upp i lägenheten, vid lång frånvaro, kan jag klappa på bröstet och hon kommer, härlig känsla, hon kommer allt oftare när man lockar på henne, om hon inte nyligen lagt sig eller iscensatt sig med något.Leka klarar hon av hur bra som helst själv numer också, så jag får inte lika dåligt samvete, kommer det någon och hälsar på är hon inte lika rädd längre. Sist chockerade hon mig, ty då låg hon kvar på fåtöljryggen ehuru sällskap, kanske hon hört våra röster i trappen. Jag tror att hon helt enkelt bättre vet att vi blir kvar här. Hon är helt enkelt en trygg katt som även blivit mer nyfiken. När posten kommer, skall hon dit, fastän den hamnar i en box. Lustigt. Gosh vad trött jag är nu, hoppas jag inte upprepat texten någon. Ursprungligen var det ett mail till kattuppfödaren, men nu omredigerad för inklistring på bloggen, och bilder kommer läggas till. Både från när hon var ung och nu, tyvärr har jag inte alla bilder kvar, för de jag gjort papperskopior av, raderar jag från datorn. Dumt!Men jag skall försöka få in lite kronologi i det hela, den vackraste bildenhar jag många av, men inte i datorn, kanske jag orkar plocka ned scannern.Minnes ergo att kontentan låg i att uppfödaren skulle skaffa fram en lika bra och underbar katt som jag har ifall hon skulle gå bort före mig, nedan följer hennes svarsmail, men som vanligt på min blogg är namnet väck.Inklistring: start - - --Hej!Det är så härligt att läsa dina beskrivningar av Ophelia och ert liv tillsammans.Att hon blivit som hon blivit får nog du ta åt dig äran av helt och hållet.Hälsningar xxxxxxx-

Min älskade katt Ophelia if:080221

Detta inlägg är inte så långt, det är ursprungligen ett mail till min kattoppdretter som beordras att ta fram en likvärdig katt som Ophelia om hon går bort före mig. Bilder kommer. Svarsmail från kattuppfödaren klistras in längst ned, enbart för att det är det vänligaste och hjärtligaste och mest glädjande mailet jag fått under seklet.


Jag vill tacka dig och Gud för denna underbara katt. Man kan inte hålla henne länge, men man kan lägga sig bredvid henne, då stannar hon kvar, om hon ligger under överkastet som hon gillar att göra, sen ligger vi och myser, en gång somnade jag och när jag vaknade sysslade hon med annat råkar jag väcka henne smaskar hon så ljudljuvligt på munnen, låter så mänskligt, även andra ljud, som suckar och sovgnyende. Hon är en fena på att hitta på saker själv, men kommer och jamar när jag suttit framför datorn för länge, men hon brukar nöja sig med lite smek, ibland lyfter jag upp henne så hon får lite omtänksamhet - spinner ljuvligt.
Jag får lite dåligt samvete att jag inte riktigt har ork att tillräckligt ofta leka med henne, hade hoppats på att grannbarnen skulle komma ned och leka med henne, men han är väl farlig den där stora konstiga farbrorn, han har ju så många konstiga lappar på dörren. Det är väl tryggare att ringa på en deklarerad dörr än en okänd, men folk tänker lite olika.

Hon brukar plocka råttor från den lilla öppna kartongen som jag har många av hennes leksaker i, fullproppad, där brukar hon ta råttor och tassar den mellan tassarna till den faller ned till golvet. Sedan hoppar hon efter, hon är lite tung, så jag blir lite orolig. I synnerhet när hon hoppar upp på dekalbyrån och jamar, för då vill hon använda min axel för att nå ännu högre höjd, överskåpet, och när hon hoppar ned därifrån, då blir jag orolig, men nu ställer jag dit en stol, men det dög inte sist, så jag fick gå dit och böja ned huvudet så hon kunde hoppa på mig för vidare transport. Otrolig kontakt och förståelse vi har fått.

Hon är inte lika dorchensugen som tidigare, dorch är tyska för torsk, och alla enportionspåsar kallar jag dorchen så hon skall veta när hon får det serverat i glasskål. Bollnäs mest bortskämda katt, alla kategorier.
Igår fick jag plocka upp 15 råttor nedanför chiffonjén. Utspridda lika många i resten av de 29 kvadratmetrarna, hon är otroligt snabb och lever enormt tredimensionellt. Jag älskar den katten av hela mitt hjärta, skämmer bort henne som man gör med det enda barnet, men jag håller inte på med fjantigheter och kallar henne min bebis eller något sånt som många kattägande kvinnor gör, i synnerhet perserägare, de är ju fullkomligt otroliga. Hon får allt hon pekar på, om hon nu kunde det. Det mesta i nyhetsväg köper jag till henne. Går in på leksaksaffärer och ser om jag kan hitta nåt, men i den vägen är det bara Tarantellan hon gillat, så fort jag lägger den ovanpå hennes lilla miniklätterställning smaskar hon med munnen och hoppar upp och drar ned den, alltid. Den får aldrig ligga kvar där länge.

Sedan köpte jag en Surikatimjukisdjur på Eskilstuna Zoo åt henne, det var många år sedan nu, jag tror hon bara var ett år då, men den var inte speciellt märkvärdig tyckte hon - till jag köpte kattmyntespray, tar jag surikatin och öppnar städskåpet vet hon vad som vankas, jag pumpar två gånger på surikatin, slänger den på mattan och säger:- Jaah, ta surikatin då, hon dyker formligen på den, slickar och gnessar, sen när myntan minskat börjar hon bråka med den och ger den bensparkar. Sedan dess har jag i alla fall fått färre sådana.

De är ju lite konstiga ibland våra kära katter, de vill bli smekta, men råkar man överskrida en tidsgräns så bits de istället och i värsta fall, om man inte har en surikati, som hon kan avreagera sig på, får man bensparkar ibland också, signalerna när hon är nogsmekt visas ju aldrig heller, så man vet ju aldrig när det sker, men det är bäst att sluta smeka, eljest åker örona bakåt och så klappar hon till med tassen.

Jag hörde av en kompis att det är likaledes hos honom. De är lustiga de små kräken. En gång råkade jag ha den översta lådan i en gammal byrå öppen, däri låg en kasse med 150 råttor, den upptäckte hon och huvaligen vad hon levde i sjunde himlen, hon länsade halva påsen medan jag var på lunch, typ. Små bollar gillar hon också, då kan man framkalla skatläte som farsan kallar ljudet, det där när de ser något de vill jaga ifatt.

Gud, vad jag älskar den katten och att smeka från buken bakåt till bakbenen är helt ljuvligt ty pälsen är len och vågig, mycket stimulerande för oss båda. När jag exempelvis lägger mig för att vila kan hon hoppa upp och jama, det betyder att jag skall hylla på mig ullfällen så hon kan krypa under, sedan ligger hon där mysande och spinnandes. Om jag lever när hon går bort, gäller det för kattoppdrittern att snabbt plocka fram en likvärdig, mailade jag henne. Vi börjar kunna varandra nu, katta å jag. Vilket faktiskt genererar mer närhet.

Det är för skön katt det här. Idag när jag låg och vilade efter all skrift jag verkställt idag, låg hon och sov i en kartong högst upp i lägenheten, vid lång frånvaro, kan jag klappa på bröstet och hon kommer, härlig känsla, hon kommer allt oftare när man lockar på henne, om hon inte nyligen lagt sig eller iscensatt sig med något.
Leka klarar hon av hur bra som helst själv numer också, så jag får inte lika dåligt samvete, kommer det någon och hälsar på är hon inte lika rädd längre. Sist chockerade hon mig, ty då låg hon kvar på fåtöljryggen ehuru sällskap, kanske hon hört våra röster i trappen. Jag tror att hon helt enkelt bättre vet att vi blir kvar här. Hon är helt enkelt en trygg katt som även blivit mer nyfiken. När posten kommer, skall hon dit, fastän den hamnar i en box. Lustigt. Gosh vad trött jag är nu, hoppas jag inte upprepat texten någon. Ursprungligen var det ett mail till kattuppfödaren, men nu omredigerad för inklistring på bloggen, och bilder kommer läggas till. Både från när hon var ung och nu, tyvärr har jag inte alla bilder kvar, för de jag gjort papperskopior av, raderar jag från datorn. Dumt!Men jag skall försöka få in lite kronologi i det hela, den vackraste bildenhar jag många av, men inte i datorn, kanske jag orkar plocka ned scannern.

Minnes ergo att kontentan låg i att uppfödaren skulle skaffa fram en lika bra och underbar katt som jag har ifall hon skulle gå bort före mig, nedan följer hennes svarsmail, men som vanligt på min blogg är namnet väck.


Inklistring: start - - -
-
Hej!
Det är så härligt att läsa dina beskrivningar av Ophelia och ert liv tillsammans.
Att hon blivit som hon blivit får nog du ta åt dig äran av helt och hållet.
Hälsningar xxxxxxx
-
Inklistring slut---

Långt premiärinlägg om ditt och datt - improviserat

Jag är en fet (mkt pga bilolycka 980306) pillemarisk mångvetande (lite om mycket, ni vet) intelligent pillerknarkare till sjukpensionär med svårt språk och föga intressen. Född i Januari 1966 13/1 13:03 å kom inte med noe astrologihokuspokus. En Borlängebrud sade till mig en gång att jag genom accidenten och mina födelsesiffror skulle kunna se spöken och andar - om jag trodde på dem. Men jag är inte så vettlös. Vore jag det, skulle jag också hålla käften om det. När folk inte ens tror mig när jag säger dem sanningen, hur skulle de då tro mig om jag kom med svartkonstutlåtanden och slikt. Jag är född i Åkersberga, tvingad till Rimbo, flyttade till Norrtälje, sedan tillbaka till Åkersberga, men efter olyckan åter till Norrtälje, i en billig bostadsrätt med låg hyra. Mitt enda klipp i livet. Där blev jag tills jag blev till leds på allt. Jag ville vara en i mängden och mer okänd. Flyttade till Härnösand, hamnade i en djävulslägenhet på Artillerigatan som jag tvångsförflyttade mig ifrån, till en bostadsrätt för en billig penning, 200 meter längre bort. Härnösandshus, vägrade efterskänka två månadshyror, ehuru påtalan om opassande boende för vettigt folk. Skit skall de ha för det, och de fick de nu. Nu, 2008-02-20 har jag läst att Rottneros lägger ned massafabriken i Utansjö, den lukten fanns ju alltid tillgänglig eljest. Men efter 2 år och en kvarlämnade vän begav jag mig till Vännäs, 3 mil väster om Umeå, ävenledes min yngsta bror skulle flytta dit, enär hans flickvän ärnade plugga på uni:t i 090.



Ibland skriver jag riktnummer istället för ort, om det finner sig lägligare. Därstäder fick jag en rätt god tid, billig mat på servicehuset RM-gården. T. o. m middag kunde man köpa sig där. Maten, salladen och efterrätter, var huslängder bättre än på servicehuset härstädes, nedanför mig, Karlslundsgården. Mest utspätt billigt kött med mycket gris, sallad som inte är värd namnet och små uppdelade portioner till efterrätt - och ändå 11 kronor dyrare än vad det var i Vännäs. Så det är inte ofta jag går ned och äter. Men efterrätt bör jag iaf inte äta så mye av, emedan jag fått diabetes Mellitus, eller typ2 som den kallas. Det kommer framledes stå en hel del om mediciner, och ni är också välkomna med förfrågningar. För närvarande har jag på internetapoteket upplagt 27 olika recept, naturligtvis gagnar jag icke dem alla, men jag har kunskap om alla - och några till. Jag besitter så mycket kunskap att det gör mig lite indignerad att jag inte har något barn att dela med mig till, jag har erbjudit mina niecar och nevö, men ingen har anammat det. Jag önskade jag hade en dotter, hon skulle tillsammans med min kunskap och det hon lärde sig i skolan, bli den smartaste bruden som gick i ett par skor. Dessvärre känner jag även till sådan kunskap som skulle kunna uppvigla en pöbel, men min familj vill inte tro på vad jag säger, ehuru jag har bredare träffyta än dem. Det vill säga att jag har varit med om och sett och hört på och av människor i ett BREDARE perspektiv. Inte med de där maskerna folk (typ försäljare) tar på sig och samtalar med smekningar som Albinoni skriver (hette han så, eller blandar jag ihop med kompositören, ni som sett filmen Fucking Åmål hör förresten Albinonis bästa komposition när Rebecka smäller igen dörren och sätter på stereon, skall väl föreställa att hon upplever självmordstankar. Att tala med smekningar som psykologen F.A säger menas med att man i början till en till exempel kompiskompis säger:- Hej, läget, bra, hejdå 8 fraser således. Ni känner säkerligen till det där, sedan utökas det eftersom. Nåt jag gillade han skrev det var om det där 4 sekunders tittandet. Man får bara titta på någon i ögonen i 4 sekunder, sedan måste man bli förlägen eller le, så misstolka inte det med att personen behöver vara intresserad av dig för det. Det kan vara för att du har vackra ögon också. Möter du samma person ånyo och samma sak händer - då....Mer om mig, ja, jag har varit sjukpensionerad sedan 2001-09 bor i höghus i en liten billig etta, så ekonomin går ihop och blir över, ett decennium till i alla fall, om jag lever så länge. Vad jag arbetat med lägger jag upp ett eget inlägg för. Mina bröder säger att jag skriver för långt och är dålig på att spalta upp. Men nuförledes har jag börjat lärt mig att spalta upp, men att skriva för mycket tänker jag inte sluta med, som min stackars husläkare även fått lidit av. Ty de 2 senaste mailen han erhållit har jag kopierat in i wordpad (bäst) och förhandsgranskat, det visade sig att han fått traggla sig igenom inalles 5 A4 sidor. Ett av dem var på 3,5, hur långt var då det sista? Mest bara en sammanfattning efter psykiatrikerbesöket. När jag går till psykiatriker går det åt mer tid till att skriva recept än att tala, men det är ändå skönt att gå dit, jag har haft turen att få en 30-talist och de är inte lika Socialstyrelsenhotade/skrämda som de yngre. Socialstyrelsen som en gång i tiden gick ut med att ingen i Sverige skall behöva ha ont, så drar de in mediciner som lindrar och prackar på något annat som genast hela Sveriges läkarkår tvingas anamma. Exempelvis sådana medel som man får andningsuppehåll av om man blandar med sprit - men Socialstyrelsen straffar hela det smärtsamma folket istället för att inse att de förmodligen inte ville leva längre.



Ty, man blir väldigt ensam som sjukpensionär, det finns ju liksom inte något att tala om, diskussionsforum har min yngste bror (bra kille, kan mycket om religion) bemält mig att pröva på, men jag hyser eller vurmar inte för något till så hög grad. Visst gillar jag svensk historia, geografi och astronomi - lustig nog ämnen som förkunnades av lärare jag gillade. Ingegerd och Lars-Göran, den sistnämnde gör visst egna böcker, undrar hur det står till med honom nuförledes, det ordet nuförledes kanske en del av er hakar upp er på och vill ha till nuförleden, det blev så vanligt med härförleden och slikt att jag trodde att det var bara jag som slutade med s:et och att det var jag som hade fel, men tji får ni, för i böcker av Anna Sparre som levde under den epok då slika ord var vanliga slutar med s, så ämnar jag framgent ävenledes göra. Framgent, det lät så töntigt när jag hörde någon svensk VD (oligark) säga det, att anamma ordet framgent istället för framledes tycks mig förryckt. Förmodligen känner de som använder ordet framgent inte till ordet framledes, för det är väl bara hålla med om att det både låter vackrare och ligger bättre i mun. Husk, ja, det är norska (obs) att jag är lite polygnottisk och kan slänga in några ord frivilligt som i begynnelsen där jag skrev noe, å vet ni inte vad det betyder bör ni inte ens läst så här långt. Utan gjort något vettigt istället. Jag har en oförmåga att ständigt återkomma till saker jag skrivit redan, emedan det går tämligen fort när jag skriver, så kommer det inte till sin helhet om inte allt läses, vilket jag kommit ihop mig med några familjemedlemmar om, enär de ej orkat läst och fullföljt all text, först då förstår man mig; visserligen är jag svårbegriplig, men ändock lättare om man, som sagt, läser ALLT. Jag hade en läkare en gång som tyckte jag skulle bli författare, det var väl c:a 2 år efter olyckan. Visst skulle jag kunna bli det, jag kan ju stava, och ni kommer finna på föga stavfel därvid (betona långt ä). Rättstavningen i skolan hade jag föga fel på, ett ord minns jag att det var svårt att få in, det var ordet brottåm, just det ja bråttom skall det vara, det tog mig ett tag, det blev en låsning bara. Sedan finns det vissa ord med 2 N som kan vara svåra som ordet: Annullera, skall det vara ett N och 2 L eller 2 N och 1 L. Men de flesta sitter som en smäck även ciggarett och cigarr, som många har svårighet för decennium, milennium likaså. Mil är spanska och betyder 1000 alltså 1 L och decennium är ju 10 som 10 centiliter är en deciliter. Det mest konstiga är egentligen att 10 milliliter är 1 centiliter, cento är ju 100 och dela 1000 del med 10 så blir det 100 alltså cento - centiliter, va fan sitter jag och skriver det här för. Förmodligen för att jag nog borde blivit lärare. Jag äger ju pedagogiska, psykologiska, anatomiska och ergonomiska kunskaper. Vilket det sistnämnda gjort några sjukgymnaster indignerade. I mitten på 90-talet var jag vig, smal och hade en fruktansvärd kondition, som jag förmodligen har att tacka för än idag. Jag väger över 145 kg och är 185 lång och doppar ändå fingrarna i backen. Gick ned i spagat redan 1986 och nästan splittade 1997, vilket jag förmodligen får lida för idag. Även kunde jag i mitten av 90-talet gå ned på knä, luta mig bakåt och lägga hela ryggen utom länden (som det också är fel på) på min Hamadan (matta).

Detta avråder jag ifrån, det förstär knän, splitt kan förstöra höft, i synnerhet om du har ärflig disposition eller på ert språk ärfligt anlag för det. Artros alltså. Den håller jag i schack tämligen väl, men det innebär att längre promenader är uteslutet, vilket är sorgligt, med tanke på hur jag älskade att gå och cykla. Cykla kan jag ju göra än, när jag flyttade hit 2005, hit till Bollnäs, då kunde jag i alla fall, cykla 1,8 mil. En gång runt Rensjö blev, pust, 3.5 mil. Men nu får jag mobilisera kraft innan jag skall göra nåt, går jag upp exempelvis klockan 8 så kan klockan bli 14-15 innan jag kommer iväg till affären understundom. Jag får nog göra en ordlista på bloggen också. Jag som för ett år sedan inte ens visste vad blogg var, då satt jag iofs med modem 56 kb-uppkoppling. Att läsa andras bloggar, fanns det inte en tanke på. Emellertid, kom ihåg det ordet EMELLERTID (har jag bemält min yngste bror) betyder DOCK - jag säger:- Det kan vara rätt, men det ser fult ut att sluta en mening med dock. Eller vad tyckte ni? Det är nog mer rätt att sluta meningen med emellertid. Såg bättre ut va´?! Varför har han ett utropstecken (interjektion) efter frågetecknet? Jo för att det var menat, mer som att jag talade till er, än skrev till er, eljest hade meningen sett ut som följande: Såg bättre ut, vad? Å lite ballt skare ju va å läse en blogg, inte bare förkunning icke. Ikke sant?! Fast jag är mycket osäker i vilka sammanhang det är tillåtet att avge interjektion efter frågeställning, det antar jag även Fredrik Lindström går bet på. Enligt honom är ju inte språket riktigt fastställt, därvidlag går våra åsikter isär. Jag anser att SAOL skall ta sina fallskärmar och ta sin MATS ur skolan. Det var rätt att instifta av Gustaf III, men nu har den spelat ut sin roll, i synnerhet när de anammar fjantiga ord som fickla (lysa med ficklampa) det är en verklig slamkrypare. Sedan verkar de ha en inbördes tävlan att hitta den mest okända författare att ge nobelpris. Lars Widding spöar väl Jelena med hästlängder, nicht wahr? Oetsee, läste jag en bok av, den ligger på RP hos ett pappersbruk (RP=kallades returpappersintaget på Hallsta pappersbruk, och antagligen på flera slika bruk) Orden SLIK och ANAMMA är jag faktiskt lite lack på att det alltmer försvinner, dessa ord underlättar ju språket till och med bättre än "fickla" slik = dylikt, liknande, Anamma = ta till sig. Så istället för att säga:- kom nu ihåg och minns vad jag sagt! Säger man bara:- Anamma vad jag sagt!Eller man kan gå ända ned till:- Anamma utsagan! men det kan vara lite väl stelt, även för min vokabulär. Understundom kommer ni se att texten kan se lite malplacerad ut, detta är beroende av att jag efteråt går in och styckedelar texten. Hittar ni stavfel beror det antagligen på att jag är för trött eller har ont i svanskotan. Få av er vet att även en svanskota kan bli whiplashad, pisksnärtad, men inte som nacken utan genom torsion. Man vrids snett framåt och kastas snett bakåt, samtidigt som ändan sitter i ett skålat förarsäte. Det är en ohygglig smärta som på mig tramadolhydroklorid allena hjälper emot. Finns i Nobligan, Tramadol, Tradolan, Tiparol. Min dos för att inte gå tillbaka till sängen efter uppstigning består av 2 Treo Comp 2 Tiparolbrus samt 1 acetylsystein, det sistbemälda är mot slem, anv. ibland Cocillana-etyfin istället, beror på om det är hosta med i bilden, i det läget är Cocillan att föredra. Till den cocktailen tar jag Nexium och 10 mg Stesolid, stesolid fungerar som muskelavslappnande mer som stimulantia. Mitt Cytokroma P-450 system är nog lite kaiko, därstädes kan man ha dubbla uppsättningar av de egentliga 7 enzymer som bryter ned medicinen, och då är de till sämre båtnad. Varvid tilläggsmedicin tarvas, ity, nej det där blev nog för mycket för er, jag tar det på er svenska. Då är de till sämre nytta och därför behövs tilläggsmedicin och därför (ity) får jag även ta Treo Comp som framledes kommer förkortas TC. Det blir alltså 1 gram ASA (acetylsalisylsyra, tidig uppfinning) 60 mg kodein (morfinliknande, eller om det är morfin, morfin fungerar sämre på kroniker än akutare, mer om det efter, samt då 100 mg Tiparolbrus, tramadolhydrokloriden alltså (ordet alltså kommer förmodligen ibland att skrivas ergo som är det latinska ordet för alltså. Efter den mixen, intar jag två glas körsbärsdricka från Önos vilket är c:a 6 deciliter och blir 600 kj samt 2 koppar kaffe, det som blir kvar i kannan efter jag fyllt på en del i termos, detta blandar jag ut med Milkos låglaktosmjölk, för den blir godare, så att det blir c:a 6 dl det också, ett kilojouleintag på inalles c:a 1200. Detta är inte frukost, men kan fungera som det om man tar det lugnt, vilket jag gör för det mesta, när jag inte får mina cykelrycksrusningar. (0-30 km/h på 6 sekunder på den goda tiden). En gång i Norrtälje var det en kille som stoppade mig och sade:- Det är ju du, du med cykeln! Ja? Replikerade jag. Nä, det var bara det sade han. Jag är expert på att läsa av trafiken och gångtrafikanters rörelsemönster, fryntligt nog till den grad att jag lutat armbågen på styret och väntat på att de skulle GÅ in i cykeln. Sedan att beräkna bilars fart i förhållande till närmiljö, en gång läste jag av perfekt och trampade förbi, på den tiden cyklade jag om bilar PÅ vänstersidan, 8 bilar fram till en korsning, det var en adrenalinkick, för hade jag räknat fel på en sekund vid ett tillfälle, hade jag fått åka plingplongtaxi med sönderklämda ben. Aaaaah, vilka tider. Den hojen var underbar att accelerera med. Om det är någon som tänker följa min blogg, som förmodligen ett litet pikofåtal kommer att göra, kommer ni att få lära er saker ni inte vet, eller ens trodde var möjligt, men maila mig inte och sura för att ni läser sådant NI redan vet, för det vet inte JAG att ni vet. Svenska språket är ett svårt språk, man kan göra många ledsna eller förlägsna och till och med djupt sårade med ord. Svarta krumelurer på vit bakgrund. Det är därför invandrare ibland blir arga på svenskar eller tvärtom, de hör orden och förhoppningsvis förstår, men de kan inte de första 10 åren lyssna totalt på vad du vill ha sagt. Ty svenskan är mycket känslig för betoningar och respiration (andning, suck) på de rätta ställena. Jag har under mina år träffat på invandrare, och kan säga rent ärligt att det är inte många av dem jag tycker om, ty de som kommit är ju deras lands så kallade "dryga badjävlar" (08:or som vi rospiggar säger). De är ju lika dryga och störiga som svenska silverskedsbarn. Det indignerar mig. Jag tycker bara att det är orättvist att de som lyckats i sitt hemland och har stålar, kaxar mot myndigheten och sen flyr. Då kan man väl inte stå för vad man säger, då kommer ju aldrig någon förändring ske, och fler och fler av deras före detta landsmän kommer få svullna fötter efter att fått fötterna slagna med järnrör, i lindrigaste fall. Men det där är inte ett ämne jag skall dryfta nämnvärt mycket om, enär jag känner till så mycket mera än den övriga svenska pöbeln, och ingen har trott på vad jag sagt, så jag har lagt ned sägandet (sägandet, alla förstår det, men ingen vet om det är rätt att skriva så, inte ens jag, vad skall jag byta ut det till för ord då? Åsikt blir ju också fel, och indoktrinering är det ju inte, ja...jag tänker...sanningssummarum låter ju inte klokt heller...interjektionen låter heller inte bra...Nä, det får bli som det står. Jag ämnar härvidlag ävenledes tillägga att är du invandrare och undrar när man kan kalla sig svensk istället för svensk medborgare, som tidningarna borde skriva istället, så är svaret: Du skall ha anor till en svensfödd före 1809. Helst. Men 1905 duger nog det å, och varför får du ta reda på själv. Varför jag inte är speciellt förtjust i invandrare är för att de dels är mer högljudda och som sagt stöddiga, fast då skrev jag störiga, och det skulle falla fel i detta stycke, ävenledes har jag jobbat med en drös chilenare och bosnier, fast bosnier har jag faktiskt ingen dålig erfarenhet av. Bara den att de talade sitt hemspråk i på svensk arbetsplats i svenskars närvaro, vilket flera kamrater kom till mig och bad att framföra till ledningen (det är inte bara fördelar att se auktoritär ut). Men de var alla snälla och försynta, tvärtemot chilenare som tog plats och halvskrek över lokalen, och var helt ogenerösa och misstänksamma. En gång på AMU höll jag faktiskt på att bli kompis med en chilenare, men när vi två satt och snackade i ett tomt rum och han är allmänt halvkaxig och vräker ur sig:- Jag kan bättre svenska än dig! Då hade han fått stryk om det inte funnits vittnen när vi lämnat rummet, vi förresten, han hade hittats av städerskan. Inte nog med det han vräker även ur sig:- Ni svenskar borde lära er spanska istället för att vi lär oss svenska, för spanskan är ett världsspråk.
Jag vet inte hur många gånger jag räknade till 10, men sedan var han ett minne blott. Men det fanns iranier där, som jag hört folk säger skall vara lite...nånting..men jag har aldrig upplevt dem som så, kanske därför folk har haft så svårt att tro vad jag själv sagt, för att de själva levt i skyddad verkstad. Tvärtom, jag blev skolkompis med 3 av dem, i varierad grad. Ali (ja så klart, vad skulle han annars heta) var den jag tyckte bäst om, och fortfarande skulle kunna kontakta, ty han var välvilligt inställd att anamma det nya landets språk och slikt, även andningstekniken började han bli duktig på. Jag lärde honom en del, han utbildade sig till bilmekaniker, men som många andra invandrare (förbannade diskriminerade lönnfeta svenska personalchefer) fick han inget jobb, visserligen var det ju 1993, då borgarna satt i regering. Calle B - ville ha sänkt arbetslöshet (för att hålla nere löner måste en viss % 2-4 kanske, finnas, tro inget annat, vad än mannen med hästsvansen säger) och därmed var det inte lätt att få jobb, jag gick själv a-lös mellan sommaren 1991 till sommaren 1996, får se om jag kommer ihåg att spinna vidare på det i ett annat inlägg. Men Ali tog över en kioskmoje i Enebyberg, vilket jag av ren tur upptäckte för att jag var hungrig, det var ett för mig kärt återseende, dessvärre byttes inte kontaktinformation, jag tänkte inte på det, och jag tror inte han heller mådde så bra, jag är tämligen väl anskaffad av att utröna slikt. Jag misstänker att han franchaisade till ockerpris och levde på marginalerna, hemmaproblem betvivlar jag att han hade, ty de får ju nästan aldrig vara hemma. Ali, maila mig så kan vi pratas om du läser detta. En annan av de tre kom jag ganska nära också, men nog mest för att han hängde på Ali, men han var rolig, men fenomenal på svenska, i alla fall om de varit i Sverige lika länge alla tre. En gång skulle jag säga HÅR till honom men han sa bara:-Va´?! hela tiden, då sade jag:- My! haha, helt otroligt, jag hade snubblat över en persisk bok på bibblan i Norrtälje och just slagit upp sidan där ordet hår översattes. Det finns en mening han lärde mig, men han blev arg när jag sa det till honom, och säger man den meningen till en riktigt ärlig troende muslim man är vän med - är man det definitivt inte efteråt. Men jag har ingen persisk vän, vi fösvann allihopa, eller rättare sagt jag ryckte efter 15 veckor ut på praktik. Men Roffe med sin DN och Assar slapp han, härlig kille, fan att jag inte tog efternamnet på honom, då hade vi kunnat skoja mycket genom åren till nu - 15 år, fan han måste vara över 50 nu, nog närmare 55. Lite rundlagd, så kanske kardiologliemannen har kommit och tagit honom. Hoppas inte, hoppas istället att nån som känner igen beskrivningen, ööh rundlagd öööh va? Bodde i någon förort på gröna nedre linjen om jag inte missminner mig, tog med sig DN och läste den istället för att plugga, sen skrattade vi åt Assar, Assar var bra på den tiden, minns när, minns inte vad han hette, ligisten förstörde en fåtölj med en gaffel, den bildrutan älskade jag. Ulf Lundström, vem menar jag, jag har för mig med att han blev utskickad i rymden efter det - tillsammans med Laser-Allan. En annan bildruta klippte jag ut och lät ingenjörskopia göra tröja av (inte olagligt för eget bruk, bara kommersiellt, om det är upphovsrättsskyddat, det är mycket ni får lära er här) det var Laika i sin kapsel sputnik 2, fast det såg ut som hon satt i en tvättmaskin, sedan löd texten: Har rymdhunden Laika förlåtit mänskligheten. Tyvärr bar jag bilden så länge i plånboken att den blev celluloserad (det är mitt ord). Roffe och Ali - fina killar. Jo och så den tredje iraniern, tyckte jag minst om, men inte illa, han var bra när han satt, men eljest ville han hela tiden knäa på knävecksreflexen. Nyvunnen kampsportsbarnslighet förmodligen, men jag tyckte inte att det var tillräckligt för att låta mina kunskaper komma i dager. Man får ju fängelse för sånt. Där vill jag inte vara. Eller det är jag väl redan - fångad i min egen kropp. Va fan sitter jag och skriver 1992 var det ju, inte kan jag säkerställa heller emedan jag slängt alla betyg, eller kanske inte yrkesbetyget. Äh det får vara 1992 vad hette kursen jag gick, vad hette den svenske läraren, Roffe och Ali, kan ni svaret, kan jag känna igen er. Då kan vi snakkes! Ramir tror jag den utländske läraren hette, lärare och lärare, de gjorde inte många knop, inga synliga i alla fall. Den fanns faktiskt några latare än Roffe, och det var 3 etiopier som satt längst fram. De lever tämligen säkert än idag på bidrag, förmodad sjukpension. Eller har ni dumskallar inte begripit att massjukpensioneringen består mest av flyktingar som inte kan eller vill lära sig språket? Det skulle inte förvåna mig, jag hatar jävligt många svenskar också, rent av misantropisk. Die dumme schwede som tyskarna försvenskar det till - stämmer ohyggligt bra. Vet du hur man ser om turisten är en svensk? Plånboken i bakfickan! Bleude bleude bleude.... Jag har lite svårt för dumskallar! En kille sa och nickade mot en mobilpratare (som är tämligen obegåvad, snällt sagt):- De säger att mobiltelefoner ger hjärnskador - och det syns ju långa vägar! Vi garvade i 5 minuter och jag vet inte om mobilprataren blev arg för att han förstod att vi skrattade å hans bekostnad eller om han begrep varför vi skrattade så hejdlöst. Eller så blev han arg för att vi inte delgav honom det humoristiska i sammanhanget. Jag försökte lära honom medelavståndet till solen 159 587 490 km även kallad 1 astronomisk enhet 1AE efter 10 gångers försök, klarade han 3 eller 4. Suck! Ibland raljerar jag över hövan. Apropå mitt svåra språk - är du icke född av svenska föräldrar gör du nog bäst i att hålla dig ifrån den här bloggen, den är tillräckligt svår för vanliga svenskar att förstå. Det är ungefär som att få ett svarsutlåtande från socialförvaltningen. Kanske var en förutfattad mening av mig att uttrycka mig så, jaja, sagt e sagt som de sa när Emil fick Lukas. Den här utbildningen gav mig en fin praktik, som renderade i en enorm sifferkunnighet. Efter tre månader på ett lager 1996 kunde jag fler artikelnummer än vad de övriga tre kunde, sagt av förmannen. 80761 gillade jag, men hatade att bygga, när jag gick över på produktion. För att ånyo få jobba ob-tid. Jag är en OB-människa jag. Finns få i vår familj som inte är vakna till det nyanlända dygnet, men jag får tvärtemot dem, sova längre, iofs behöver jag mer sömn, enär sjukdom nja känns fel att skriva sjukdom för det är ju egentligen smärtsyndromer, de tär i alla fall och gör en trött - men tro inte att det är på kvällen inte, nädå. I torsdags åkte jag till Söderhamn för å glos i halsen, en resa på 8 taximil ToR. Resten av dagen och hela dagen efter var jag totalt slut och orkade bara vara i sängen. 8 mil??!! Å andra sidan tror jag att det inte skulle bli värre för 80 mil, annat att jag skulle få ont i svanskotan av bara helvete på den längre sträckan. Min äldste bror tyckte jag skulle ut och röra mig mer, alltså lämna staden, det har han alldeles rätt i, men det är jävligt smärtsamt och tarvar minst 1,5 dygns vila/frånvaro. Det är inte alla som känner sig bekväma och ställer upp på slikt, mig veterligen, skulle bara 2 bröder göra det. Den yngste och den närmast yngre mig. Sedan måste jag ibland mitt i ett samtal gå in i mitt rum (måste ha eget rum har ju en katt också med, Devon Rex) för att återkomma efter 15-30 minuter, vilket nuförledes ändå röner viss acceptans. Nu har jag riktigt kollrat bort mig, vad är jag inne för på spår egentligen, det här är ju rena bangården. Min farfar jobbade på en bangård. Han var Rimbos starkaste man, far min tvingade honom att visa sin styrka, ty han hade hört att far hans var stark. Då tog farfar tag i axel och hjulpar som sitter under vagnar och lyfte upp den till knäna. Enormt. Själv har jag när jag mådde som bäst halvliggande pumpat 20 ton på 25 minuter. Om det inte var för de här jävla diklofenakkrävande sopknäna skulle jag kunnat slängt på än mer, Jag värmde upp på vad andra maxade. Sedan en armbrytningsmaskin var jag tvungen att lägga på två extra 8 kilos hantlar, satiken säger jag, tur man hann bygga upp sig litet innan alla jävla facettledsartroser dök fram. Jo det skulle jag säga om resan. Jag antar att kroppens övre tyngd trycker ned defekten i länden och på så sätt tröttar ut mig. Emellertid har jag inte ont i länden efter de 8 milen, bara en massa trötthet. KAN även vara det kontroversiella elöverkänsligheten. Allergi och överkänslighet är samma sak. Men som svensk finner man ändå ordet allergi som starkare än överkänslighet. Jag är överkänslig mot el, huden flagnar när jag bor framför datorn, svanskota skriker, tröttheten stiger, medicinintaget ökar. TV? - glöm det! Att se på serier som ex. Lost, som fortsätter för att dra in reklampengar, finner jag föga givande. House var bra - i början. Lost likaså, men det hade lätt räckt med 22 avsnitt, men det skall pumpas stålar från Hollywood, det är inte längre underhållning, det är fabricerat dret som tappat mening i sin fortsättning. Jag slutade glo när de kommit ned under luckan och upptäckte att ännu 22 avsnitt var på väg. Sån är jag. En annan sak ni inte känner till, ni som gnäller på repriser öööh har de inte råd att köpa in nytt öööh? Skall veta att namnen på skådespelarna i eftertexten får minst 1000 kronor i var för varje reprissändning. Jag känner inte till om man får mer ju längre man beglos, men jag känner till att det lilla vi fick se och höra av den tyske vaktchefen Igor H i filmen "Någonstans i Sverige" renderade tusen lax i hans brevlåda. Så önska gärna den, han behöver nog lite stålar, han är sjukpensionär han å. De är sällan rika, i synnerhet inte om man bor i vasastan med en borgerligt idiotstyre som vill göra om hyresrätter till bostadsrätter. Ja, sånt där kan jag gå in på senare, jag kommer förmodligen använda det här som en liten dagbok. Jag är i alla fall en singelman, varit det hela seklet plus några år till, känns rätt bra, men skulle själfrände dyka upp, då är det kört. Såg en bild på Meetic av en tjej i Östersund som kallade sig Xadora, hon hade det där pillemariska som jag har och eftersträvar hos andra, det medför dessvärre understundom en stor raljans, vilket inte alltid förlöper väl i orätta öron. Men än har jag klarat mig, men Dannero fick stänga sin hemsida. Vad är pillemarisk och raljant. Kort sagt är pillemarisk att man är full i fan, kuddkrig och snöboll i skallen inklusive spontanitet. Raljant är man när man gör sig ironisk eller uttrycker sig smått elakt med glimt i blicken, alltså utan ont uppsåt. Denna raljans klarar väldigt många inte av att urskilja, en travtränare på Dannero, hej på dig säger Murdocka, listade så småningom ut det och till slut fann det amuserande, men det var nog svårt, för jag var verkligen på gränsen där, och en del fick faktiskt skopor ovett utan raljans. Men så ringde de till kansliet som beslutade att stänga ned forumet. Jag fick ett mail att det var mycket tack vare mig, och tog som exempel att jag hade frågeställt en person om han var så dum att han hade hjärnan i ett snöre efter sig. Haha. Sen var jag nere och härjade på Sölvesborgskommunhemsidas forum också, men där var jag nog mindre skyldig, men där var jag riktigt förbannad vid en tid då det talades om minkuppfödning och minkutsläpp. Min bror låg lite åt det där hållet. Emellertid har jag sagt till honom att visst det är inte kul att vara mink, men heller vet de inget annat än att bo i bur, precis som Karl den tolftes karoliner som inte visste vad flykt var. Jag sade på fullt allvar, enär jag känner till vad som händer i närmiljön om man släpper ut mink, att gör du det, är du inte längre min bror. Andras egendom ger man fan i, jag tror till och med jag mailade någon minkuppfödare och erbjöd dem beskydd, så förbannad har jag inte varit sen dess. Synd att dessa Curlingföräldrar inte kan lära barnen bättre, så anamma dessa ord om du läser detta. DU är mer DJURplågare än minkuppfödaren OM du SLÄPPER ut HANS minkar, tvinga mig inte till att förklara närmare. Men de skulle ha lindrat agan i skolan istället för att ta bort den. Av en turk jag känner fick jag höra att de hemma hos honom krossade busskurens fönster 40 helger av 52, halv miljon det.

Birkan, var det så han hette, hade Pizzeria i Näsby Park, ingen har kunnat eller ens kan - göra pizza som han. Jag skulle skriva honom, men ville rimma till det. Sedan hade han Lilla torgets Pizzeria i Norrtälje. Sedan försvann han tyvärr ur mitt liv utan att något säga. Han kanske skämdes över hans beteende han hade på slutet, nervskalan var hög då. Men allt kan återställas. Visste ni att det mesta kan återställas, det mesta, med ETT enkelt öppenhjärtligt fullt menat ord på sex bokstäver? Just det. Förlåt! Inget tjafs som ursäkta vad jag gjorde, eller ursäkta vad så klumpigt sa eller skvallrade, eller ursäkta att jag var dig otrogen (död åt er!) Bara ett lugnt välmenat stillsamt djupt - Förlåt! Inte förlåt mig, för personen förstår ändå att det är du som säger förlåt, om den har öron att höra med. Det ordet är MYCKET underskattat. Är det inte alltför allvarligt räcker det med ett lätt förlåt mig eller scusi, undskyld (undanskyllan, ballt danskar) Det skall därför inte gå inflation i ordet så att det sägs dagligen eller veckovis. Nu håller jag käft och hoppas jag räddat någon. Men minnes detta, det du säger till någon skall du ock även säga en ursäkt till. Skriver du något som du vill be om ursäkt för, skall du skriva den, hänger du med? Sagt e sagt och skrivet är skrivet. Själv bad jag om ursäkt till min äldste bror för min februaridepressionskaxighet. Kanske inte nödvändigt, men det ger mer än vad det kostar mig, och jag är generös. Har folk en fin tröja eller jacka, så kan jag säga det, till än det vara månde, visst blir de förvånade, men jag får ett tack och ett leende tillbaka. Kontenta, den som giver blir också belönad. Så gå inte med näsan i SMSrutan utan se dig om. Jag påtalade för någon vän härförledes att förr när man såg en tjej på långt håll komma emot en, möttes man ofta av att hon tittade ned. Nu är det samma sak, fast nu med en tumme på mobiltelefonen. Fruktansvärt vilken värld det blivit. För att inte tala om alla strålningar. De har mätt upp att den och den och den och den inte är farlig, men ingen, jag sa ingen har mätt vad alla tillsammans genereras. Koldioxiden då, kol är ledande, hur förstärker/förlänger/förvirrar det strålningen, har någon idiot på Statens strålskyddsinstitut mätt det - inte en chans! De heter Statens, och får sin lön därifrån, man biter inte den hand som föder en. När vi gick med i EU, och mycket skulle bestämmas därifrån - VARFÖR har vi fortfarande 365 ockerlönade lönnfeta kolsyredrickande politiker kvar? Som dessutom vill ha en sekreterare allihop, så de slipper närvara än mindre. Sjukt, det är så jävla sjukt det här landet. De lär ju heller inte komma en propå om att antalet skall minskas, vem skulle skriva på sin egen avgång? Ja Ulrika Messing då - behöver göra nya saker i livet - konstigt att dessa urträdanden alltid kommer med full pension. Dinkelspiel och Affe är några av de få som är kvar ehuru pensionsstrecket på 12 år är passerat. Ynkligt. Messing är född - 68 och skall ha över en halv miljon av era skattepengar för att hon varit politiker i kulissen och redan tjänat storkovan. Kanske ni börjar förstå varför jag är misantrop. Jag röstar efter plånboken jag, sade en f.d arbetskamrat - utan en tanke på den slagne mamman som inte kunde ge skolbarnet en tjuga till fika på utflykten. Misantrop. Medan den motsatta sidan, den röda, vill anställa massvis med offentlig personal och inte begriper att det måste komma in skattemedel för att betala dem, det finns en orsak att vården har lägre löner. Dels fick de extra semesterdagar och dels tar pengarna ur allas kassakista. Nu ÄR DE INTE längre underbetalda, sen att alla andra har mer, betyder inte att ordet skall beskrivas som underbetald, utan lägre betald. Men man väljer sin städsla. Ett ekonomibiträde, serverar mat på skolor och sjukhus, värmer mat och diskar, en känd person person började sin karriär med det, sedan utbildades och omskolades hon på partiets (din) bekostnad, har hunnit förstört invandringspolitiken så det rent av är skrämmande, de sitter på fiken och röker, dricker kaffe och skrattar åt den idiotiska svenska staten - med all rätt. Denne person kan bli vår näste statsminister, förmodligen men en och annan p-bot och Toblerone i kylskåpet. Hur i helvete är de skapta? De som kommer hit, de flesta (hoppas jag iaf) till Sverige, som har plats för 50 miljoner till, men inte ett system som är uppbyggt för det, vill arbeta. Men så tyckte Toblerone-tanten att de skulle invänta asyl och gå på SFI istället. Vem vill lära sig språket om de inte vet om de får stanna, och synnerhet vårt lilla språk, näppeligen ett världsspråk hnh? Så nu är de arbetslösa, sjukpensionerade eller utslängda får inget jobb, dels på grund av diskriminerade arbetsgivare, och dels för att intresset att lära sig ett nytt språk inte infann sig eftersom de inte hade någon utstakad väg. Tobleronekärringen hatar jag in i minsta pikometer (kommer efter nano) hon mest och förmodligen några ja-sägare har förstört för nysvenskar och gjort svenskar mer fientliga emot dem. Det ansvaret hoppas jag hon grinar sig till söms med när hon ligger på något kapitalistålderdomshem. Ni svenskar, ni är också mesiga, ni säger bara ja och amen. Dessa flyktingar, kunde ha röjt sly, rensat diken, å på så sätt drygat ut sin dagpenning, så att även de kan få nåt de aldrig hört talats om - SEMESTER.

Nej, daltas, det skulle det, och daltades gjorde det, såg någon sån där SFI-lärare på tv för många år sedan, och var alla lika mesiga, så är det rätt åt svensken att bli utskrattad. Jag är svensk med en stänk av vallon - avart av Pousette. Men jag kun seje att jeg elsker mit lann, men ikke dere som styr skutan. Jag är nog inte speciellt svensk av mig, tror till och med att en invandrare sa det åt mig. Jag har iofs aldrig varit som alla andra, i lågstadiet hade jag förmodligen ADHD och idag har jag fått Ritalin att pröva, men ingen medicin tar bort ilskan jag känner när jag vet hur vanskött denna politik har varit skött, jag hyser full förståelse (pga allt jag vet) att det skett attacker mot soc. och FK och även Invandrarverket - nej, jag vägar säga det nya ordet. Jag har själv suttit i liknande sits och den frustration och nonchalans, oförstående och att inte bli trodd har fått mig många gånger att velat hysta upp benet och klyva deras skrivbord. Byråkrater är ofta uppväxta i liknande miljö, i trygga hus, långt från våld, knark, alkohol och dess utstötta som de tror är farliga - men tvärtom det är byråkraterna som gjort dem farliga, jag lider av SHR överkänsligt luktsinne, och ligger vinden rätt kan jag känna lukten från Iggesund till Bollnäs, det är 8 mils bilväg och kanske 6,6 mil fågelvägen. Jag kände på vägen från Vännäs till Umeå hur lastbilschaffören 250 meter längre fram rökte, jag kände till och med att hans gamla välanvända askkopp var öppen, men innehöll få ciggaretter, enär det var mycket bottenlukt. Jag kan säga:- Å, fy fan! När jag möter en bil, för att de röker något billigt märke. Förstå problemet! Apropå det, jag har frågat många rökare varför de röker, då säger de:- Det är gott! Men varför har de då gått ned sig till stinkande Right eller Level 7? Jag snusar, jag snusar Grovsnus, den tycker jag är godast, inte fan går jag ned till något lågprismärke bara för att det ockras på av diktatorerna i Stockholm, ja vi är fria, men vi har föga demokrati, annat än på valdagen. I Härnösand gick en kille framför mig och rökte, han gick in där jag bodde, tur var att han gick sakta, så jag hann fråga honom vad han rökte. Tempusfel kan förekomma i mina texter, tempus är inte en stark sida hos mig, då svarade han:- Röda Prince, vill du ha en? Jag replikerade:- Nej tack! Jag blev bara nyfiken för det var så länge sedan jag gick bakom någon rökare som inte det luktade illa ifrån. Har faktiskt rökt en ask jag fick av en kompis, de är inte dumma, och perfekta om man vill sluta snusa, men kaffe å snus är ju livets ljus. Jag har bloggat inalles sju timmar nu PÅ samma dag, och är så fokuserad och intresserad att jag skiter i värken, det är därför morsan jämt tjatar på mig att skaffa mig ett intresse. Men hon menar ju att jag skall gå någon kurs och lära mig arbeta med händerna, finmotorisera på mitt språk, och så att jag träffar/lär känna folk. Men jag är en ganska svår person, inte omöjlig så, men det tar ett tag innan man förstår sig på mig, i början har mig eftersports finns nästan de som tyckt jag varit en skitstövel för att sen inse att jag faktiskt är en hedersknyffel och en god vän. Som dessutom de kan tala om vissa saker eller åkommor utan att jag sprider ut det. Jag har 2 vänner i Hälsingland en i Iggesund (benämns framledes med I, pass på att inte förväxla med: jag, som: Härmed deklarerar I att jag entledigar mig I önskar inget avgångsvederlag) och en vän (stryk) kompis i Hudiksvall, kanske en till (benämningar H1 och H2) Jag själv, om jag nu kommer benämna mig själv blir M66, detta för att inga namn kommer biläggas härstädes. Fick just ett felsamtal från en rumpmas, trevlig kille, skönt med avbrott efter att ha suttit här och skrivit, han bad om ursäkt att han rikt fel, men jag sa att alla trevliga och goda människor är välkomna, i synnerhet också glada. Han ringde från Malung och numret var otroligt likt farsans i Vansbro, även de tre siffrorna efter riktnumret, ja jag vet att det är lappri jag skriver, att jag tänkte svara:- Va fan ringer du på mobilen för. Det där är en sak jag diskuterat med min bror eller snudd på disputerat just fan och helvete, de kallas svordomar och ogillas att anlända till religiösa öron. Jag säger fan ofta, men vill egentligen inte bruka det, men det är lite jargong i det ordet, och kan passa bra i vissa utsagon. Men i skrift försöker jag undvika det in i det sista, när det inte beskrivs som interjektion då alltså. Utropstecken!!!! är en interjektion, dessa avslutar man meningar med som man vill påvisa är sagda ord istället för skrivna ord, som det ju blir här, gosh vad jag babblar på, men när jag får tango i fingrarna, tango, vad fick jag det ifrån, jag har bara discoat i mitt liv. Förutom skolans tvångsundervisning i foxtrot ock dret, som sedan länge är glömt. Gud vi tackar dig! I alla fall, när jag fått upp farten på fingrarna rinner en halv A4 sida på tre minuter ehuru ej topptryckning, emellertid har jag bärbar dator, och de har ju sällan de där vita tangentbordens djupgående tangenter. Förutom de nyaste då. men vad jag skulle komma till angående svordomar är ju att när man säger: Fan! så är ju det (min hypotes) egentligen en förkortning av: Nu är fan framme igen. När (här hade det varit bättre att börja meningen med OCH men det skall man försöka undvika i meningsstarter, likväl som man skall försöka undvika meningsslut med pronomen) man säger HELVETE anser jag att man förkortar meningen från: Stick tillbaka till Helvetet era onda andar. Gör gärna ett inlägg vad du anser, om nu någon orkat läsa hit, eller om jag någonsin orkar dela upp det här inlägget. Herregud sa jag en gång och då sade G i Rånäs:-Svär inte! Det är väl ingen svordom, genmälde jag, jo sa han. Han är en sån där Adventist eller sjundedagsadventist eller vad det kallas och det verkar vara svordom för religiösa. Det är det nog! Faktiskt i min mening värre än att säga de andra två. För att säga Herregud blir ju en typ av åkallan, och Gud har annat för sig än att bry sig om än att man blir tokig på att någon inte begriper vad man säger, ty det är oftast då ordet dyker fram. Tyvärr. Men fan och helvete, anser jag egentligen som positivt att säga, för då vill man ju ha dem väck. Medan herregud är mer en anammning, hur var det nu Fröken Erixon sa:- Aldrig 2 m framför N och L. Så böjningen av anamma blir anamning. Det ordet var det nog första gången ni såg, jag har varken sett eller skrivit det tidigare. Men fint är det. Fuck SAOL! Nå har jag missat någon avhuggning nu då? Får bläddra upp lite och kika. Visste ni att fröken F! skickade en taxi för att hämta sin handväska hon glömt? 3500 ur statens kassakista. Hur kan en avhoppad partist få vara kvar och dessutom vara med och starta ett nytt parti, och behålla sitt mandat. Det är så ruttet i det där huset att jag får ondare i svanskotan av att bara aj tänka på det. Sen hörde jag att hon hade satt sig i en lecakuleträdvas i Bryssel och fjölat, undrar om det är sant, men jag skall inte ränna med skvaller, men politiker är iofs allmänt villebråd, i synnerhet när de fascisterna sätter sina varandras löner.
Vi måste följa med de övriga lönerna i den privata sektorn och Europa *uttala med ynklig röst* DESSUTOM påstår de att lönerna är höga för det är så få som vill bli politiker, haha, kan man kläcka ur sig något dummare...ja jo som politiker kan man nog det. Det finns folk som skulle jobba för halva deras lön, utan delpension efter 8 år eller helpension efter 12 år. Hade Sossarna vunnit valet sist hade Norrtäljeknutten med hästsvansen a la Robinson blivit där i 8 år, och kunnat kvittera ut över 25 000 från 30 års ålder. Det finns inte ord i svenskan som beskriver dessa vansinnesidéer politiker har/får. RiksSVIN kanske. Men fan vad lack jag blev av att höra Messings mesiga förklaring varför hon avgick, löss nej kackerlacker är vad de är. De är värre än de som går på soc. och tigger pengar. Jo just det, den avhuggningen glömde jag. Jag pratar hellre med....men sen minns jag inget mer. Så det får bero tills jag själv orkar läsa igenom all text eller när jag omredigerar, om jag gör det. Men ingen kan säga emot mig att Ola Ullsten (1979) leder ligan av de saltaste brillorna. Göran Persson blev arg att folk kommenterade deras klädsel, men folk vill ju ha roligt. Vi var snällare mot politikerna när de var mer jordnära och mer med folket, nu känns det ju mest att de är emot folket. Vad tror ni inskränkningarna av sjukskrivningarna kommer leda till? Alkoholister? Psykoser? Läkarna begriper att kommer någon och säger att de har ont i ryggen och vill bli sjukskriven två veckor till - så skriver de ut ett intyg, för de vet att det förmodligen inte är ryggen, men ändå något som tarvar att patienten behöver en time off, vila upp sig eller reda ut problem, det drabbar alla någongång, och alla har inte direktörslöner och har råd att vara hemma utan lön. Det är synd att politikerna har utrerat denna sjukskrivning och börjat ifrågasätta läkarnas sjukskrivningar, till den grad att patienten två månader senare får besked från FK att de ingen slant får, en del reagerar då med våld och slänger in nåt eller hotar, ja ni har själva läst i tidningarna. Har du sedan lånat ihop pengarna och inte har råd att betala tillbaka till pappa, mamma eller vännen som kanske behöver pengarna tillbaka så går du till soc. där säger de förmodligen att de inget betalar p vad heter det nu, varit ifrån arbetsmarknaden så jag glömt. Det där ordet när man får avtalslönen från april fast det kan vara september, nä det står tvärstill i skallen...när man får innestående löneökning flera månader senare....Nä, det måste vara retroaktivt det heter. Så har det blivit nu, men sjukskrivningarna är ju i alla fall sänkta hurra hurra hurra hurra, i Skåne (kanske även en del hallänningar) hurrar de tre gånger och i övriga Sverige fyra. Ja, jag vet att jag byter ämne och skriver många parenteser, inte ens jag är perfekt. Jag orkar inte mölja (provinsialt ord) politik mer. Det är för att örlogsskeppen saluterade/hälsade/varnade med visst antal kanonskott beroende från vilket land de kom, så att de kanske inte råkade skjuta på sina egna. Tre skott är det i Danmark och Skåne har väldigt länge tillhört Danmark, och i fler omgångar. Tack vara Magnus Stenbock är det fortfarande svensk, och tack vare en outbildad/sjuk härförare på den danska sidan, så klart passade de på att anfalla Sverige när få fanns att försvara, men ingen kunde som Stenbocken få fart på folket, för här var det skarpt läge, mycket skarpt. Undrar om det inte stod 2000 bönder i beredskap vid en kyrka också. Hur kan ett land anfalla ett annat land så många gånger med förlust och ändå fortsätta, de har vunnit (en del påstår att krig vinner man inte, men det är min blogg) 15% av alla bataljer, till sjöss gick det däremot bättre för dem. Men vad hjälper det, när de måste gå iland. Det var Karl den tionde Gustaf som fixade tillbaka Halland och Skåne, Sveriges gräns slutade vid smålands slut under många århundranden 3 st. antar jag. Som tack fick Magnus Stenbock en titel och uppdraget att försvara Tönningens fästning i nuv. Tyskland (nåt liknande hette det iaf) dömt på förhand att misslyckas. Detta var 1713 året innan Kalabaliken i Bender. Stenbocken var ingen ungdom, han dog 1716 i danskt fängelse, då befann sig kungen på Rügen, ön där Wrangel hade ett av sina slott, eller var det på Usedom det, skitsamma, kalle dussin gjorde i alla fall ingen utbyteshandel för att få ut wrangel, jag antar att egendomarna konfiskerades också. Kalle dussin var inte snäll mot dem som fallit i onåd hos honom, se på Nils Bielke, av någon anledningen hade Kalle förstorat upp någon bagatell från tiden då Nisse var affair de....i Frankrike, där han dessutom fick låna flera hundra tusen för att upprätthålla stormaktssveriges ansikte utåt. Den gode Kalle elva var snål på att skicka ned stålar. Hemkommen ånyo fick han se sina belöningar redukteras. Ingen greve eller friherre har råkat ut för värre reduktion än Nils Bielke, och detta för något som Kalle dussin missförstått. Förr när Kronan (staten) inte kunde betala adeln, fick de förläningar, områden som de fick uppbära skatteinkomsten ifrån. Varför Karl den elfte gjorde en så stor reduktion var för att kassakistan var tom och adeln ägde det mesta, så föga daler ramlade in, förskyllan ges till drottning Kristina som skänkte bort halva riket. Magnus Gabriel de la Gardie fick en hel del där. Han var hennes gunstling, men även han dog fattig precis som greve Bielke, efter den här epoken minskade adelns makt både på gott och ont för deras del, för som exempelvis Nils Bielke han måste inhämta kungens tillstånd för att få bege sig åstad och vara frånvarande en längre tid. Så ni som gnäller på att adeln hade det så bra, ni har inte riktigt helt rätt i det. För det var inga fegisar det här som levde lyxliv för lyxlivets skull, utan för att de hade råd, men behövdes de i krig, gick de ut, och även utsatte sig för fara, det skulle ingen rik svensk idag göra inte, de vill leva gott länge på sina pengar (fick också ni upp tanken på Messing). Jaha, nu har jag kommit in på historia, och skall jag fortsätta med den, blir jag här hela natten, skall se om jag kan få slutkläm på det här för idag. Jag har läst biografiböckerna över Nils Bielke och Magnus Gabriel de la Gardie, kusin med dr. Kristina. Emellertid minns jag föga, men jag åminner ävenledes att jag i bokhyllan har en biografibok om Magnus Stenbock, kanske måste jag senare revidera vissa uppgifter som ovan är skrivna, anfallet var 1710 Poltavaslaget var 1709, där sker utgrävningar för närvarande, skänk gärna pengar dit. 198 spänn och du får ditt namn i kommande bok som kommer 2009 300 år senare alltså för er som inte somnat. Gå in på www.krigshistoria.se eller www.smb.nu eller nåt, det är iaf Svenska militärbokklubben i Hallstavik som handhar det. Mig veterligen, det kan ju finnas flera. Själv vill jag inte ta del av boken ehuru skänkt, det är så tragiskt. Samma problem är det egentligen idag i Etiopien. Kalle dussin ville ha bort August från den polska tronen och jagade och skärmytslade - fast han helt sonika bara hade snackat med Peter att byt ut honom (Peter ville ha kvar August på tronen) mot Stanislav så får du Ingermanland (där s:t Petersburg nu ligger) sedan hade saken varit biff. Varför? Därför att Ryssland saknade hamn i Östersjön och därmed sjökontakt med Europa, varvid de fick utgå från Archalendsk och gå via nordnorge - och hur kul är det. Man skall inte utestänga ett land från havs/sjökontakt. Släpper Eritrea en halvmilsbredd till Etiopien kan det bli fred även där, jag skriver kan enär det är väldigt många klaner i Etiopien som kanske inte bara nöjer sig med det. Men då får ju de port till Indiska oceanen. Apropå ocean, när vi 60-talister gick i skolan var Australien en världsdel, vill uppdatera att det nu inte förhåller sig så, nu heter världsdelen Oceanien och innefattar polynesien, samoa, mikronesien och massa smått och Tasmanien med såklart, kom just på att jag glömt dess huvudstad H minns jag, de måste jag uppdatera mig med.Fortsättningsvis då... detta tror jag även Karl den tolfte visste, att få Peter den store till fred skulle inte vara svårt, i synnerhet när fler ryssar dog av skott i ryggen än svenskar dog av skott i buken. Ni som ännu inte vet något om Slaget vid Narva år 1700 borde förkunna er, det dådet, visserligen med vindflax, gick inte av för hackor. 1 svensk på 10 ryssar, ofärdiga visserligen, Karl den elfte införde ju indelningsverket 1681 så Karolinerna var ju de mest utbildade soldaterna på jorden mellan 1682-1708, varför skrev han just 1708? Jo då skedde slaget vid Holowzyn, sista stora segern. Men det lustiga i historien är att Karl den tolfte inte förlorade ett enda slag, för vid Poltava hade han skadat hälen och feberyrade och nästintill tvingades av de övriga att lämna över befälet, vid Bender, vann inte turkarna men heller inte förlorade 10 000 turkar mot knappa 500 karoliner. Nynazister hedrar en psykopat. Vid Halden 1718 där han blev skjuten av vad jag tror överstelöjtnanten, men det är vad JAG tror, så det skall inte offentliggöras av er, skaffa er en egen åsikt. Som död kan man ju näppeligen heller förlora ett slag, eller fästningsintagningsförsök får vi kalla det här. Icke att förglömma var förmodligen mannen bakom dådet, kungens systers man blivande Fredrik den förste av Hessen, som väldigt konstigt och helt plötsligt intresserat sig och befann sig på ryttaravstånd från platsen. Sen då för att överta makten, hemlighålla stupningen, justitiemörda Görth eller vad han hette, han med nödmynten som blev hatad, fast han räddat ekonomin så gott det gick, väntade de med att skicka besked till Trondheim där Armfelts karoliner befann sig. Efter 1 månad fick de besked, istället för anfall, vilket han förväntade sig, var det återtåg, med ihjälfrusna karoliner längs marschen tillbaka som framkom till Duved i Jämtland där fältskäraren fick fylla tunna på tunna med kapade ben,tår och fingrar. Politikvett verkar vara en bristvara i Sverige. Detta står att läsa i den kartboksstora boken "karoliner" med tre karoliner på framsidan, finns en hel del där att anamma. Det var tuffa killar det där som liksom adeln fick oförtjänta straff. Fattiga och fattiga och invalidiserade. Om jag inte missminner mig har jag hört att en drama görs om kriget 1808-1809, det blir nog det bästa ni får se i svensk dramaväg detta decennium. Där var det fasligt nära att gränsen gått vid Umeälven istället för Muoni eller hur det nu var. Nog stort tack till en rysk fältherre där, som blev luggad när han kom hem. Så slutligen då de 4 x hurra, det är helt enkelt svensk lösen, dubbelt lösen. Så egentligen skall det vara ett litet uppehåll efter två hurrarop istället för hurra hurra hurra hurra skall det vara hurrahurra - hurrahurra, fan jag är inte klok på en fläck, sitta här å va magister åt någon stackare som slagit in ett sökord. Men hamnar all den här texten i Googlemotorn då kommer den förmodligen synas i flera tusen sökningar. Hur många kommer inte framledes knappa in alla namn och orter jag skrivit och årtal, länder och händelser. Ja, nu sätter man sig nog själv på pottan så man blir tvungen å göra en ny blogg. Nu finner jag det hopsytt för idag. Om ni förresten undrar hur man ser om någon är pillemarisk så gå in på Meetic och kolla på Xadora från Östersund, har ni medlemskap, får ni gärna be henne maila mig. Ha dé!